I söndags var jag så arg på en stor gul hund, tårarana brände bakom ögonen och jag var nära på att bara sätta mig mitt på backen och gråta...och ge upp..

Får man hata sin hund? Jag ska vara ärlig och säga att jag gjorde det en stund i söndags. Jag var så arg och kände att jag kanske inte kommer att lyckas med mitt mål, att bli en bra flockledare. Men i samma sekund som tanken slår mig, känner jag visst att jag ska banne mig lyckats. Självförtroendet är min värsta fiende, det vet jag.... Men tack var mina vänner som stöttar och lyssnar kryper det sakta upp...

Jag tror på ödet, att Hanno försvann för att Yenna behövde ett bättre liv. Buster var oxå menad att komma till mig, jag känner det i hela kroppen och jag ser det i hans ögon. Vägen kommer bli lång och det krävs tid...och tålamod. Buster har kommit för att hjälpa mig att nå målet.... att bli en bra hundledare, eftersom han är som han är!

En underbar vän till mig sa att alla mina motgångar är till för att jag behöver lära mig nått. De finns de som går genom livet på en räkmacka och så finns det de som måste gå den långa tuffa vägen. Min vän sa att vid varje motgång ska jag stanna upp och ta lärdom av det som hände... Min underbara vän sa att det är bara för att jag är så stark som jag får ta dessa långa böka svängar, de andra klarar inte av det...därför får de rakare vägar. Min fantasiska vän, som själv gått den långa tuffa vägen, hon som idag står stadigt och med sitt hjärta av guld ger extra slag till hjärtan som slår tyngre. Tack min vän, du vet vem du är!

Alla dessa underbara hundar som kommit in i mitt hjärta har lärt mig något... Med Whopper tog jag mig genom många svåra år och utan henne vågar jag knappt tänka på hur mitt liv varit. Hon kommer alltid förbli min räddning! Hanno hjälpte mig genom ännu en tid i mörker, men med han vid min sida tog jag mig upp till ljuset. För man måste gå ut, fodra, träna...man måste fortsätta leva...för dom.. Yenna är min maskot, en underbar mjuk nallebjörn som slickar bort mina tårar med sin mjuka tunga. När mörkret kommer ligger hon helt stilla vid min sida tills min andning blir lugnare.. Hon kom bara för att jag behövde henne!

Så vad hände i söndag...egentligen inget speciellt, men det fick bägaren att rinna över. Buster fick leka med sin kompis, men ville bara para sig. Han nonchalera mig totalt och vägrade lyda några som helst kommandon. Han mötte DÖDEN och fick inte leka mer. Han sumpade chansen liksom.... Vi skildes från kompisen och jag fortsatte kissrundan. När han blev fri, gjorde han en 180 graders sväng och stack dit kompisen försvann...genom bostadsområdet och jag insåg att jag tappat kontrollen. När han kom tillbaka vägrade han återigen lyda, han spelade bara apa! Jag var nu så arg att jag inte kunde behärska mig... När jag väl fick tag på den gule insåg jag att denna fighten är viktig. Jag måste få konroll på dessa 41kg och han ska börja ta mig på allvar. Att tappa kontrollen gör vi alla, men inget som är kul att erkänna. Ska man ha mer regler, mer träning??? Jag kommer att lyckats, det har jag gett mig fasen på!

Blev helt slut efter denna händelse och när irritationen och ledsamheten lagt sig, pratade jag med olika kollegor om problemet. Jag vet att Buster testar mig och att det är här jag måste bli ledaren. Men varför leder inte mina ord och korrigeringar någon vart? Kan det vara för att jag inte korrigerar inombords utan bara korrigerar. Ja, mina korrigeringar blir nog bara handlingar, mina ord blir bara tomma utan mening. Jag agerar utan mening, eftersom jag inombord inte är i samråd med mina handlingar. Jag agerar för att någon säger att jag måste eller för att andra gör så... När jag tänker på detta känns det rätt! Jag är inte i samråd med min kropp utan agerar med ett tomt inre. Inte konstigt att en gul hund inte tar mig på allvar... Idag gick ljuset upp för mig, jag måste bli ordets mening, då kan jag bli respekterad och bli förstådd. Jag ska idag ta lärdom av händelsen och försöka bli bättre....

Vill avsluta denna lite tunga blogg med att förtydliga att jag självklart inte hatar Buster bus! Men jag tror att alla hundägare någon gång upplever detta.. Fast om vi säger det skojar vi till det eller så tänkar man tanken fort och lossas som det var någon annans tanke...för man får inte hata sina hund..eller?! Men bara för vi gör det i just den stunden innebär det ju inte att vi gör det i nästa :)

Denna blogg vill jag tillägna mina saknade vänner, Whooper och Hanno. Alltid saknade av sin matte..i all evighet! Tack för allt ni gav mig och lärde mig... Ni är mina skyddsänglar...puss och kram

 

Wanja

9 april 2008 20:23

Självklart får man det. Hatade Rico senast för två dagar sedan....när han ännu en gång väckte mig ännu en natt, genom att slabba på Amigo. Han är helsenil, han har en tik här hemma, men den han tänder på är en krypto hane :-))
Ps. nu hatar jag honom inte längre, det gick över som tur var Ds

http://www.minminlight.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     Igår tog vi en tripp med denna ångbåten, i tre timmar tuffade vi runt i göteborgs skärgård. En jättemysig tur, som jag verkligen rekommenderar! Men ett ombyte med varma kläder är bra att ha för när solen började gå ner var det rätt kallt. Ut...

    Tog en tur med vovvarna till Amundön, där det blev bus och bad en stund. Buster hittade en gammal fotboll på promenaden igår så den fick hänga med idag. Tyvärr fick bollen inte leva så länge...       Försökte ta lite nya kort på C...

  Vilka fantastiska dagar vi har haft i Lidköping och på Kållandsö! Vi började vår resa med att åka direkt ut till Läckö Slott. Incheckningen var inte förren kl.14 så vi passade på att njuta av vädret... Crim fick sig ett svalkande dopp oxå     ...

  Jag, Buster och en vän tog oss ut till Amundön idag och njöt av en fantastiskt eftermiddagsol! Faktiskt första gången jag var där, men lär återkomma hit för det var helt underbart..     Buster njöt av att få vara med utan liten och det lo...

Denna soliga dag började med en promenad runt Ansgarskyrkan! Vädret har verkligen varit kalas för både hundar och folk, strålande sol men inte allt för varmt och en härlig bris  . Så vi tog bilen och åkte ner mot Särö där vi hittade en krog vid havet...